Kallblodsaveln 2026: 442 betäckningar och Hälsinglands växande roll

Svensk Travsports statistik för 2026 visar 442 redovisade betäckningar av svenska kallblodsston, 55 färre än föregående år. Det är en nedgång på ungefär elva procent, men siffrorna säger mer än att aveln har minskat: de visar också en tydlig geografisk koncentration kring Hälsingland och hur redovisning över gränsen till Norge påverkar jämförelsen.

Uppgifterna kommer från Svensk Travsports redovisning den 8 oktober 2026. Förbundet betonar att höstens betäckningssiffror är preliminära och kan ändras när språngrullor kompletteras. En minskning i registrerade betäckningar ska därför inte presenteras som ett slutligt antal födda föl, och den säger inte i sig hur många hästar som kommer att starta i lopp om några år.

442 betäckningar – vad betyder minskningen?

Enligt Svensk Travsports sammanställning för kallblod 2026 redovisas följande:

Betäckningar och unika ston är olika storheter. Ett sto kan förekomma på mer än en hingsts språngrulla under samma säsong. Därför kan en jämförelse av antalet betäckningar inte utan vidare översättas till hur många unika ston som använts eller hur många föl som till sist föds.

Det är också viktigt att skilja var hingsten står uppstallad från var stoägaren bor. Årets 405 respektive 37 avser betäckningar av svenska ston med hingstar stationerade i Sverige respektive Norge.

Varför syns Hälsingland så tydligt?

I redovisningen anges att 21 av 39 hingstar som varit uppstallade i Sverige och verksamma i offentlig avel fanns i Hälsingland. De stod för ungefär 72 procent av betäckningarna, mot omkring 60 procent under tidigare år.

Koncentrationen handlar inte bara om enskilda populära hästar. Den gör frågor om tillgång till seminstationer, veterinärer, transporter och geografiskt avstånd relevanta för en fortsatt spridd kallblodsavel. En stoägare som bor långt från större avelscentrum kan möta andra praktiska förutsättningar än den som redan finns i regionen.

Förbundet pekar på koncentrationen som något att beakta. Det går däremot inte att dra slutsatsen av enbart dessa siffror att tillgången till veterinärer faktiskt har försämrats på en viss ort; det kräver separat lokal dokumentation.

Vilka hingstar användes mest?

Fem hingstar lyfts fram i förbundets preliminära statistik: Art Kjarvald med 60 svenska ston, Tekno Odin och Will Prinsen med 37 vardera, Grisle Odin G.L. med 33 och Lome Brage med 30. Samtliga dessa var uppstallade i trakterna kring Hudiksvall.

Art Kjarvald nådde därmed den för 2026 tillämpade maximala kvoten på 60 ston. Den svensk-norska avelsplanen har successivt sänkt betäckningskvoterna, bland annat för att hantera risken för en alltför snabb ökning av inaveln. Det är viktigt att inte behandla den kvoten som ett tak som gäller alla andra hästraser eller alla tidigare säsonger.

Att en hingst används av många ston säger något om efterfrågan inom årets avel, men är inte ett bevis för att dess kommande avkommor blir snabbare eller friskare än andras. Sådana bedömningar kräver längre uppföljning och information om exempelvis härstamning, prestation och hälsa.

Sverige och Norge måste räknas rätt

Kallblodsaveln sträcker sig över landsgränsen. Svensk Travsport anger samtidigt att Norge hade 480 rapporterade kallblodsbetäckningar under 2026, en minskning med 22 jämfört med 2025.

Den norska totalsiffran är inte en ytterligare svensk betäckningssiffra. Man får alltså inte slå ihop 442 och 480 och kalla summan ”svenska betäckningar”. Statistikens definitioner och eventuella gränsöverskridande redovisningar behöver granskas innan länders nivåer jämförs.

För svenska stoägare som har använt norskstationerad hingst finns dessutom ett konkret kontrollbehov: förbundet uppmanar dem att kontrollera att stoet finns med i underlagen. Om det saknas ska den norska hingsthållaren, och vid behov Det Norske Travselskap, kontaktas så att språngrullan kan kompletteras.

Avelschansen och frågan om genetisk bredd

Svensk Travsport beskriver också en pågående vetenskaplig utvärdering av Avelschansen tillsammans med forskare vid SLU. Programmet introducerades inför betäckningssäsongen 2023 för att uppmuntra avelsval som kan motverka en snabb ökning av inaveln. En möjlig utveckling inför 2027 är att i större utsträckning väga in släktskapet med populationen, utöver individens egna inavelsgrad.

Det är en målsättning som förbundet beskriver, inte en redan verifierad förändring av alla villkor för 2027. Den som ska planera en betäckning bör kontrollera de då gällande kriterierna innan ett beslut.

På längre sikt kan både antalet betäckta ston och genetisk bredd vara betydelsefulla för travsporten. Däremot går det inte att räkna fram ett visst antal framtida tävlingshästar direkt ur årets betäckningssiffror.

Så kan hästägare och intresserade använda statistiken

Tre läsningar är särskilt användbara: totalen visar årets övergripande utveckling, antalet unika ston hjälper till att undvika dubbelräkning och den geografiska koncentrationen sätter transport- och avelsinfrastrukturfrågor i perspektiv.

För den bredare bilden av hästunderlaget finns vår artikel Färre hästar i travträning – så tolkar du höstens siffror. Den behandlar hästar som redan finns i träning, inte betäckningar. För långsiktiga följder för tävlingsprogrammet, se också Travkalendern 2027: 773 tävlingsdagar och datum för storloppen. Här är analysnivåerna olika: avel, träningspopulation och tävlingsutbud får inte blandas ihop.

Slutsats

Kallblodsaveln i Sverige minskade enligt höstens preliminära statistik till 442 betäckningar 2026, samtidigt som Hälsingland stod för en allt större andel. Den tydligaste lärdomen är att läsa siffrorna med rätt definitioner: antal betäckningar är inte samma sak som antal unika ston, föl eller framtida starthästar. Förbundets fortsatta uppdateringar av språngrullor och avelsplaner blir därför viktiga för nästa jämförelse.

Källa: Svensk Travsport, ”Kallblodens betäckningssiffror för 2026 är klara”, 8 oktober 2026. Sammanställningen och tolkningarna ovan bygger på denna primärkälla och innehåller inga framtida resultattips. Bild: Arkiv-/illustrationsbild, David Paul Ohmer, CC BY 2.0, via Openverse.